Mjölk & Honungsur!

Sur…

Vi (läs jag) börjar tröttna lite på våra gamla surdegar och söker oss till nya sura degar. Vi har provat på Soltorkad tomat & vitlöksur, Surpelle och nu kastar vi oss ut i det okända med en Mjölk & honungsur med lite havregryn. Den står än så länge i vår surdegskyl i väntan på att sura till sig inför morgondagen, men jag vågar ändå mig på att lägga ut en teaser. Med risk för att jag bokstavligt talat får äta upp den…

Surare…

Vi brinner för sura degar och börjar bli riktigt duktiga på det. Vi kör alltid äkta surdeg utan jäst och vår surdeg är gjord här hos oss från grunden och startad på russin. Vi har en rågsurdeg och en vetesurdeg och vi brukar använda oss av bägge för smaken och deras olika hävningsförmåga (järförmågan).

Vi har alltid Grand blanc i sortimentet, det betyder stor vit på franska och den innehåller mest vetemjöl, men även där har vi hälften rågsurdeg för den goda smakens skull. Vi har även ett grövre surdegsbröd, där vi byter ut en fjärdedel av vetemjölet mot grovt eller fint rågmjöl. En Rågspont, som är en surdeg med lite Durumvete i. Faktiskt den första surdegen jag bakade när vår stenugn var nyinstallerad, på ett recept jag hittade på i stunden. Resultatet blev bara så bra man kan ha med nybörjartur och jag döpte efter snickarnas råspont som dom satte i taket över ugnen.

Surast!

Grovsur eller rågsur är inte riktigt så grov som jag kunde önska så därför tog jag fram Surpelle. Det är väl nästan så surt och nyttigt som det kan bli. Gjord på enbart rågmjöl, rågsurdeg, vatten och salt. Ingenting annat! Vi jäser den direkt i brödformen och den får stå och surna i en till två dagar. På enbart råg får man inte den hävningsförmågan som man får med vete. Gluten i vete är mycket elastiskt och kan tänjas ut som av jäskraften i surdeg eller jäst, ibland blir det stora bubblor eller hål i brödet.

Så idag körde vi Mjölk & Honungsur, ett halvfint surdegsbröd på vetemjöl, rågsurdeg, havregryn, närproducerad honung och salt. Enbart Emåmejeriets mjölk som degvätska…

Ska bli spännande imorgon:))

Välkomna!

3 september, 2018

Vad har vi för bröd?

Idag har vi bakat Eriksbröd och Olof-Viktors kavring. Måndag 3/9-Onsdag 5/9

Olof-Viktors kavring är en äkta kavring, enligt samma recept som dom bakar på Österlen. Kavring ska inte innehålla vetemjöl, men lite svart sirap för smak och hållbarhet. Dagen innan skållar vi fint rågmjöl och salt med kokande vatten. Detta för att få stärkelsen i rågmjölet att svälla och binda vatten, då får man ett saftigare bröd. På morgonen kör vi en ”raskdeg”, en grötliknande fördeg på hälften av mjölet och surdeg. Denna får ligga i 4 tim. Detta för den goda rågsmakens skull, men man anser också att de mineraler som finns i sädesslag, blir mer tillgängliga och lättare tas upp av kroppen. i rågmjöl finns bl. a. magnesium, järn och zink. Efter raskdeg gör vi Bortgöring, kör den färdiga degen med Oblandad rågsikt och lite mer jäst. Därefter slås degen upp, läggs i fina träramar och får jäsa lite till. Olof-Viktors kavring brukar vara färdigt framåt ettiden första dagen.

Eriksbröd

Vi hade en bagare som jobbade hos som hette Erik och han tog med sig detta recept. Hemligheten med Eriksbrödets goda smak är den stora andelen skållning. Vi skållar grahamsmjöl och fint rågmjöl ihop med salt och kryddor, -anis och kummin. 3-4kg mjöl skållas med 8 liter kokande vatten. Även här kör vi en raskdeg som ligger en timme innan bortgöring körs. Man får kolla att skållningen hunnit svalna till man sak använda den, ibland ta så kallt vatten det går. Eriksbröd brukar jäsa som attan, så man får passa den lite. Speciellt under rötmånad brukar det vara en utmaning med raskdeg och surdeg.

Långjäst

Dessa långjästa degar, som Olof-Viktors kavring och Eriksbröd är roligt att baka. Ofta blir det ett så trevligt resultat och väldigt god smak. Långjästa degar är också nyttigare och snällare mot magen. I mjöl med mycket skaldelar finns långsamma kolhydrater.

22 augusti, 201822 augusti, 2018

När bakar vi brödet?

Idag bakar vi: Kumminspelt

Längtar du efter Din favorit? Så ofta vi hinner ska vi försöka lägga upp de populäraste sortera: Lingongrova, Eriksbröd, Rågspånt, Kuminspelt, Havredinkel och vad för nyheter vi kan tänkas hitta på.

Inuti:

Kumminspelt är en halvgrov limpa på Dinkel och skållat rågmjöl. Lite kummin och fröer: sesam, solros och linfrö och lite av vår älskade rågsurdeg för konsistens, smak och färskhållning. Det är väldigt gott att rosta eller göra toasts på. Många upplever Dinkelmjöl som snällare för magen och vissa som har svårt för vete, säger sig tåla Dinkel eller Spelt.

Var och Hur?

Dunkel som är en sorts vete, härstammar från äldre sorters vete och har fått behålla sina ursprungliga egenskaper. Det ger inte lika hög avkastning på åkern och är därför mer är dubbelt så dyrt som vanligt vete. Det ger också en pikant nötaktig smak, som är väldigt gott i bröd.

Välkommen att prova!

16 augusti, 2017

Hovs bageri bakar matbröd med omtanke och respekt för råvaran, produkten och kunden.

Vårt matbröd är livskvalité!

Gör man något noga och låter det ta tid, blir det bra och smakar gott. Det allra enklaste matbrödet, med minst ingredienser kan bli det godaste. I surdegsbröd är det bara vatten, mjöl och salt och det smakar ljuvligt. Sen ska man i och för sig starta en surdegskultur och det tar några dagar. Den ska skötas, blandas och älskas, då mår den allra bäst. Vi har märk att runt jul när vi kör degar på 20-30 liter vatten då är den som allra bäst. inte så lätt hemma i köket…Men livskvalité, när du tycker om det du gör!

Men det är även kemi inblandat såklart. När degen får jäsa länge bryts fytinsyran ner och kroppen kan lättare tillgodogöra sig mineraler som finns i mjölet. Detta gäller även dega körda på vanlig jäst.

Hemligheten med surdeg

Surdeg som består av ättiksyra och mjölksyra har man två fördelar. Ättiksyra hämmar tillväxt av mögel, så där har man en naturlig och nyttig konserveringsmetod. Mjölksyra innehåller B-vitamin.

Det finns forskning som visar på att surdegsbröd ger ett lägre insulinpåslag. Även i våra jästbröd har vi surdeg för konsisten, smak och färskhållning. Vi har även surdeg i vår vetedeg, då blir den saftig och fin.

Vår surdeg är mild och bra för magen.

Slaget eller skållat

Flera av våra matbröd skållar vi till. När man skålla kokar man vatten som man häller på mjölet, oftast råg, men även vete, havre eller korn och blandar det hela till en gröt. Vi brukar ha salt i vår skållning, då vi tycker att hållbarheten ökar, och även kryddor för att plocka fram smaken av anis eller kummin ordentligt. det doftar ljuvligt!

Med anda ord: Vill man ha ett riktigt bra matbröd. Börja med en råvara av bra kvalité, ha respekt för hantverket och din produkt.

Tyck om det du gör och var stolt över resultatet.

Då smakar det gott!

Mvh Mia

matbröd är livskvalité Brödbylla